Välj en sida

Utbildning spelar en mycket viktig roll i det japanska samhället, då höga betyg och en lång utbildning är nyckeln för att få en bra position i arbetslivet med hög lön (i högre utsträckning än i exempelvis Sverige). Att utbildningen har en så stark ställning beror sannolikt på dess långa tradition i Japan. Den obligatoriska skolgången infördes redan år 1872, i samband med meijirestaurationen, och i början av 1900-talet var således i stort sett hela Japans befolkning läskunnig. Under andra världskriget etablerades det skolsystem som gäller i Japan än idag, som består av nio års obligatorisk utbildning och 7 års frivillig utbildning.

Den obligatoriska utbildningen är uppdelad i shogakko (som motsvarar lågstadiet och mellanstadiet i Sverige, det vill säga årskurs 1-6) och chugakko (som motsvarar svenskt högstadium, det vill säga årskurs 7-9). Koko, som följer därefter, är en frivillig treårig utbildning som kan sägas motsvara gymnasiet, och som är avgiftsbelagd. Hela 96 procent av alla elever i Japan fortsätter till denna utbildning. Därefter följer, för den som vill fortsätta studera, fyra års ytterligare skolgång på universitet eller en yrkesinriktad högskola (där utbildningen bara är två eller tre år). Till skillnad från svenska universitet sker antagningen inte enbart baserat på betyg, utan på ett antagningsprov, som eleverna får göra hos varje universitet de vill ansöka till.

Något som skiljer skolsystemet i Japan från det i Sverige är att skoluniform är obligatoriskt, inte bara i det som motsvarar grundskola, utan även i gymnasiet. Skoluniformernas utseende baseras på den formella klädseln för militärer under meijirestaurationen, det vill säga den period då det moderna japanska skolsystemet grundades. Många japanska skolor har dock med tiden gått över till en mer västerländskt inspirerad skoluniform.classroom2

En annan sak som särskiljer det japanska skolsystemet från många andra i världen är skolornas fokus på att inte bara lära barnen teoretisk kunskap, utan också på att uppfostra dem till ansvarstagande vuxna. Ett sätt på vilket detta märks tydligt är att skolbarnen från en tidig ålder har ansvar för att själva städa klassrummet i slutet av varje skoldag – inga städare finns anställda på japanska skolor. Det är också vanligt att japanska skolor använder sig av olika typer av sysslor som bestraffning, istället för exempelvis kvarsittning som är vanligt i bland annat USA. Det kan handla om allt från att damma av tavelsuddar till att rensa ogräs i skolans trädgård. Om du själv inte ser det som en bestraffning att rensa ogräs, för att du älskar trädgårdsarbete, ska du gå in på Byggmax.se. Där hittar du bland annat ett stort utbud av växthus, som kan göra livet i trädgården både roligare och lättare, eftersom du med mindre ansträngning kan skydda dina plantor från ogräs, och få dem att växa sig större och starkare.

Den hårda pressen på att prestera väl i skolan, för att kunna säkra sin plats i arbetslivet, gör att Japanska skolor har rykte om sig att ha särskilt hård disciplin. Det är inte bara ett rykte, då japanska elever går i skolan 243 dagar om året. Många elever går dessutom i så kallad juku, en form av privatskola som erbjuder lektioner efter skoltid, på helger och under lov.